ord utan känslor är som papper utan bläck

vindens kyla griper tag i oss alla
inte minst när vi redan börjat falla
höstlöven tynar i högar på marken
så som orden som lämnar mina tankar
regnets droppar piskar på en svag
men stoppar aldrig mitt viskande obehag
att leva mitt liv i denna enkla form
för varje morgon är som en helvetes snöstorm

jag har en lyrisk själ för jag kan älska i alla väder
undrar än när min motsvarighet framträder (no more)
i någon som förstår att jag inte är som alla andra
att jag inte längre söker någon väg att vandra
jag vet nu att ända sättet är att gå på djupet
det är inte enkelt när det snurrar miljoner tankar i huvet
men som du vet är det bara att ta dag för dag
jag är jag så snälla låt mig bara få vara jag
snälla låt bli med de dära tillrättavisande orden
jag kan nog se mina egna kort ligga där på bordet
förlåt men jag kan inte låta bli att undra
varför ska ni, ska ni försöka förändra mig
kanske för att ni själv inte mår så bra när ni blundar
stör det dig att jag inte är den du hade väntat dig
men skit i det för jag är glad över att jag lever
motgångar gör en bara starkare om man överlever

--------------------------------------------------

om och om igen
om jag gjorde precis så, om jag gjorde vad jag vill
vilket kaos det skulle bli i världen runt omkring
men det handlar om behärskning, det handlar om kontroll
det handlar om att välja sin rätta roll

så jag är jag men vem är jag? vem är du?


/ett streck, ett tomrum och en punkt